Också goda vänner kan tycka olika

Huvudledare.Barack Obamas historiska Sverigebesök visar på den stora samsynen mellan Sverige och USA, men också på dess gränser. Som om Syrien.

Agendan skulle omfatta relationen mellan Sverige och USA, och frågor om frihandel, energi och miljö, där det finns mycket som förenar svenska och amerikanska intressen. Och när president Barack Obama och statsminister Fredrik Reinfeldt (M) träffades i Stockholm igår, under det historiska första bilaterala besök en amerikansk president gör till Sverige, handlade det mycket riktigt om detta.

Samsynsfrågorna.

Men också om det som rimligtvis står allra högst på Obamas agenda just nu:

Kriget i Syrien och frågan om USA ska intervenera.

Eftermiddagens presskonferens inleddes med ömsesidiga försäkringar från Reinfeldt och president Obama om den stora intressegemenskapen och samsynen vad gäller frihandel, energieffektivisering och klimatfrågor. Men snart trängde sig Syrien på.

Efter gasattacken utanför Damaskus för ett par veckor sedan som dödade över 1 400 oskyldiga civila, har såväl Obama som hans utrikesminister John Kerry slagit fast att den syriska regimen gått för långt och mer eller mindre lovat militär vedergällning.

Den omtalade ”röda linjen” har överskridits. Men FN:s säkerhetsråd är förlamat, blockerat av Ryssland och Kina som håller diktatorn i Damaskus om ryggen. Den amerikanske presidenten hoppas istället kunna bygga en koalition av villiga. Det har visat sig svårare än väntat, inte minst efter att det brittiska parlamentet sagt nej.

Obama kom sannolikt till Stockholm med hopp om att få med åtminstone några nordiska länder på vagnen.

Den svenska regeringen genom Fredrik Reinfeldt tackade nej, artigt men bestämt.

Kanske – och det är ett stort kanske – lyckades Obama bättre vid den middag Reinfeldt stod värd för igår kväll, efter att detta skrevs. Där hade Obama sällskap runt bordet av Finlands president och statsministrarna från Danmark, Island och Norge.

När Obama i lördags överraskande beslöt att låta kongressen rösta om ett militärt ingripande i Syrien låg det nära till hands att tolka detta som ett försök från presidentens sida att slippa ta ansvar för ett kontroversiellt beslut. Kontroversiellt i utlandet, men också i USA, en krigstrött nation som opinionen inte vill se dras in i ett nytt militärt vågspel i Mellanöstern.

Igår i Stockholm märktes ingen som helst tvekan från Obamas sida. Den amerikanske presidenten talade med övertygelse för sin sak. Vid presskonferensen var Obama mycket tydlig ifråga om att Bashar al-Assads regim låg bakom gasattacken och tydlig med att ansvar måste utkrävas.

”Det är inte min trovärdighet som står på spel. Det är den amerikanska kongressens, det är hela det internationella samfundets anseende som står på spel”, sade Obama.

Om hundratals barn dödas i ett angrepp med kemiska stridsmedel, stridsmedel som är förbjudna enligt internationell lag, då måste omvärlden reagera, ”inte leta efter skäl för att inte agera”, slog han fast.

Och med ”omvärlden”, konstaterade Obama, menar de flesta USA.

Sant. Så ser förväntningarna ut och mestadels är det en ytterst otacksam uppgift. USA både förväntas agera världspolis och hatas när landet gör det.

Så bestämd var Obama med varför det enligt hans mening är nödvändigt att ingripa i Syrien att Reinfeldt såg sig tvingad att förklara och försvara sin ståndpunkt.

”Jag förstår att USA med sin position måste agera. Men detta lilla land kommer alltid att säga: låt oss ställa vårt hopp till Förenta Nationerna”, sade Reinfeldt.

Reinfeldt håller fast vid FN-linjen, åtminstone i detta läge. Det är bra.

Även den svensk-amerikanska samsynen får ha sina gränser.