OPINION: Det kan visst ske
i Sverige
Huvudledare.Svenskar ser med förundran och förfäran på USA:s vapenkultur. Men frågan är om Sverige gör nog mot hotet om en skolmassaker på hemmaplan.
För de allra flesta svenskar framstår USA:s vapenlagar som svårbegripliga. Det är något i den amerikanska värdegrunden som haltar.
Att världens ledande demokrati kan sky något så naturligt som nakenhet och samtidigt benhårt hålla fast vid medborgarens ”rätt” att bära livsfarliga skjutvapen är en gåta.
Denna gåta blir inte mindre gåtfull av fredagens besinningslösa dåd.
Igår reste president Barack Obama till en minnesceremoni i Newtown, Connecticut, där en 20-årig man tog sig in på Sandy Hook Elementary School och med sin mammas vapen sköt ihjäl 26 personer, varav 20 var sex- och sjuåringar.
Radions Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg rapporterade i Godmorgon, världen! igår att den amerikanska vapenlobbyn nu värjer sig – tidpunkten sägs inte vara den rätta att diskutera vapenregler och det vore osmakligt att göra politik av katastrofen. Men vilken dag är den rätta, undrade reportern efter att ha konstaterat att i snitt 86 amerikaner per dag dör av skjutvapen, ungefär 2 600 människor varje månad.
Ingenting lär hända i USA-lagstiftningen den här gången heller, gissade Ginna Lindberg.
Alla är dock inte så säkra på den saken.
Det är tämligen jämnt i opinionen och i Washington Post igår såg förespråkare för tuffare vapenlagar tre aktuella omständigheter som kan innebära en vändpunkt:
Att så många barn mördats väcker särskilda känslor.
Att Obama är omvald och inte behöver möta kritiska väljare igen kan bidra till att Vita huset tar striden. Även om presidenten i sina första kommentarer nöjde sig med att uppmana USA att ”gemensamt handla meningsfullt för att förhindra tragedier som dessa”, har Obama tidigare uttalat sig för att till exempel göra bakgrundskontrollen av vapenköpare hårdare.
Att NRA, National Rifle Association, har lagt miljontals dollar på republikanska politiker som nyligen förlorat i val har försvagat vapenlobbyn.
Efter så många massmord på skolor i USA – världen minns inte minst Columbine 1999 och Virginia Tech 2007 – är det hög tid att strama åt, ty forskning visar att fler vapen innebär fler mord.
Nu är det ju trots allt inte svenskar som stiftar amerikanska lagar, lika litet som svenska folket väljer USA-president.
Det finns skäl för Sverige att rikta strålkastarljuset mot sin hemmaplan.
Finland har sett två hemska skolskjutningar, 2007 och 2008. Norge har upplevt en Anders Behring Breivik. Ingen kan på allvar hävda att en skolmassaker är otänkbar i Sverige, där Malmöskytten Peter Mangs med planering och förslagenhet utrustade sig för sina brott. Även i Sverige finns socialt avvikande unga män i utanförskap.
Öppenheten på svenska skolor har – bland annat efter att en elev sköts ihjäl på Bromma gymnasium 2001 – tidvis diskuterats. Kommuner och skolor har övervägt låsta dörrar, registrering av besökare, övervakningskameror och metalldetektorer.
Men mycket talar för att utbildningsminister Jan Björklund (FP) har rätt. Det är svårt att med säkerhetsåtgärder på skolorna stoppa beväpnade galningar. Att förebygga med stränga vapenlagar och vaksamhet mot unga på glid kan ofta vara mer verksamt och här kan skolvärlden och polisen säkert göra mer.
I Sverige värderas ett öppet och tillgängligt samhälle högt, så också när det gäller skolmiljöerna. Skulle den bedömningen kunna komma att omprövas?
Kanske är svaret smärtsamt:
Ja, den dag en skolmassaker inträffar i Sverige.